5 hjärtan i en tänsticksask

Det är inte alla förunnat att få ge ut en bok som beskriver barndomshemmet i detalj. Hur många är genuint intresserade? Men det är ju ett porträtt av en familj ockå, och författaren själv är inte en mönstergosse utan han gör lite som han vill, det blir roligare så. Många läsare har förstås vuxit upp i småhus i lknande områden, och boken kan kanske väcka barndomsminnen. Jersild skriver inte precis känslosamt, men absolut inte kyligt. Varma känslor för familjen finns där. Vad skulle inte en sämre författare kunna göra av en familjehistoria med en trött mamma och en flyende, frånvarande pappa? Sådana historier förefaller mig väldigt självupptagna. Lille Per har en optimistisk läggning och av egen kraft blir han både läkare, författare och klok debattör.