torsdag 28 augusti 2014
fredag 1 augusti 2014
Hjalmar Söderberg
Hej kära salongister, detta har jag läst
Hjalmar Söderberg : ett författarliv / av Bure Holmbäck, Bonniers 1988, drygt 600 s.
Förf. är en stor beundrare av Hjalmar Söderberg och citerar många vackra omdömen från människor som träffade honom. Det framgår ändå att han var ganska hjälplös i det praktiska livet att ta hand om sin familj, detta är en annan sorts kulturman än den som har figurerat i DN: s spalter på senaste tiden. Det är lite märkligt att han som framför allt karakteriseras av ärlighet och sanning utan vidare blir en otrogen äkta man när Maria von Platen kontaktar honom. Eller? Upplevelsen av djup förälskelse, kärlek, drabbar denne inbundne och liksom lite världsfrånvarande man som något så överväldigande att allt annat får vika. Hustrun, Märta Abenius, framställs som "stackaren" ett offer för sin uppfostran i en rik familj under den Oscariska eran, och som lika litet som Hjalmar kunde ta hand om hushållet och sina barn. Det är spännande att det snart kommer en bok om henne. Möjligen blev Hjalmar lite grand lurad in i det äktenskapet.
Jag tycker att Hjalmar gjorde så gott han kunde, han sade nog inga hårda ord till sin hustru, han flydde, och han tänkte nog ofta på sina barn, han var ingen hänsynslös kulturman. Han var en mycket intelligent människa, och detta gav honom vänner som uppskattar detta. Det finns nämligen inte så väldigt många av den kategorien. Han fick oerhört mycket ekonomisk hjälp, framför allt av Karl Otto Bonnier och Ernest Thiel. Märtas bror, Allan Alenius, var också millionär men ville inte hjälpa utan tvingade Hjalmar att betala underhåll. En annan person som alltid osjälviskt stöttade Hjalmar var hans syster Frida. Hjalmar anförtrodde sig aldrig helt till någon, men mest till Frida. Hon undslipper sig vid ett enda tillfälle en liten anmärkning att Hjalmar, som brukar säga att han står vid sidan av livet (och det är ju så han känner sig) från hennes horisont verkar stå mitt uppe i händelsernas ström medan hon, som ensamstående lärarinna i en småstad verkligen gör det. Det är när Hjalmar från Munchen meddelar att han fått en dotter med sin danska väninna. Hon, Emelie Voss, blev ett starkt stöd för Hjalmar för resten av livet.
Ett författarliv är undertiteln på boken. Dramatiskt, kaotiskt emellanåt, men vad är det för märkvärdigt med det? Nej, det märkvärdiga är Hjalmar Söderbergs romaner, noveller, pjäser och nedtecknade tankar och reflexioner. Planer finns hos bokförlaget Lind & co. att ge ut hans samlade verk (i 17 vol.). Hans mer kända böcker finns ju utgivna i många upplagor men han är absolut värd att man åter ger ut hans religionshistoriska studier och hans kåserier och litteratur- och teaterkritik.
Hjalmar Söderberg : ett författarliv / av Bure Holmbäck, Bonniers 1988, drygt 600 s.
Förf. är en stor beundrare av Hjalmar Söderberg och citerar många vackra omdömen från människor som träffade honom. Det framgår ändå att han var ganska hjälplös i det praktiska livet att ta hand om sin familj, detta är en annan sorts kulturman än den som har figurerat i DN: s spalter på senaste tiden. Det är lite märkligt att han som framför allt karakteriseras av ärlighet och sanning utan vidare blir en otrogen äkta man när Maria von Platen kontaktar honom. Eller? Upplevelsen av djup förälskelse, kärlek, drabbar denne inbundne och liksom lite världsfrånvarande man som något så överväldigande att allt annat får vika. Hustrun, Märta Abenius, framställs som "stackaren" ett offer för sin uppfostran i en rik familj under den Oscariska eran, och som lika litet som Hjalmar kunde ta hand om hushållet och sina barn. Det är spännande att det snart kommer en bok om henne. Möjligen blev Hjalmar lite grand lurad in i det äktenskapet.
Jag tycker att Hjalmar gjorde så gott han kunde, han sade nog inga hårda ord till sin hustru, han flydde, och han tänkte nog ofta på sina barn, han var ingen hänsynslös kulturman. Han var en mycket intelligent människa, och detta gav honom vänner som uppskattar detta. Det finns nämligen inte så väldigt många av den kategorien. Han fick oerhört mycket ekonomisk hjälp, framför allt av Karl Otto Bonnier och Ernest Thiel. Märtas bror, Allan Alenius, var också millionär men ville inte hjälpa utan tvingade Hjalmar att betala underhåll. En annan person som alltid osjälviskt stöttade Hjalmar var hans syster Frida. Hjalmar anförtrodde sig aldrig helt till någon, men mest till Frida. Hon undslipper sig vid ett enda tillfälle en liten anmärkning att Hjalmar, som brukar säga att han står vid sidan av livet (och det är ju så han känner sig) från hennes horisont verkar stå mitt uppe i händelsernas ström medan hon, som ensamstående lärarinna i en småstad verkligen gör det. Det är när Hjalmar från Munchen meddelar att han fått en dotter med sin danska väninna. Hon, Emelie Voss, blev ett starkt stöd för Hjalmar för resten av livet.
Ett författarliv är undertiteln på boken. Dramatiskt, kaotiskt emellanåt, men vad är det för märkvärdigt med det? Nej, det märkvärdiga är Hjalmar Söderbergs romaner, noveller, pjäser och nedtecknade tankar och reflexioner. Planer finns hos bokförlaget Lind & co. att ge ut hans samlade verk (i 17 vol.). Hans mer kända böcker finns ju utgivna i många upplagor men han är absolut värd att man åter ger ut hans religionshistoriska studier och hans kåserier och litteratur- och teaterkritik.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)