Översättaren Lydia Davis

Eftersom Flaubert figurerar i boken som vi läser så sökte jag i Libris på Lydia Davis som översättare från franska till engelska. Då finner man att hon har översatt Mme Bovary och även Swanns värld av Proust. Vår bok innehåller en mängd korta stycken. Jag uppskattar denna rikedom av idéer och infall och man måste ju inte alltid spä ut dem till en roman. Hjalmar Söderberg tyckte efter att ha lyckats med Doktor Glas som en kombination av roman och tankebok att han inte behövde skriva en roman utan gav ut Hjärtats oro, där han på sitt vackra språk skriver om sådant som han tänker på. Aforismer, är det något franskt över den genren? När Baudelaire skrev Petits poèmes en prose ville han ”försöka grundlägga en ny konstform och i konstens form besegra den moderna världen” (Johan Svedjedal). Lydia Davis kan påminna om Baudelaire medan Hjalmar Söderberg är helt annorlunda.
Barbro Lindgren skriver väldigt fritt på äldre dar, t.ex. titlar som ”Ingenting hände, två gånger” ”Även en ihålig nöt vill bli knäckt”. Kerstin Ekman skriver lika fritt i t.ex. ”Herrarna i skogen” och nu senast ”Gubbas hage”. I likhet med dessa fina författare önskar jag inte att det ska ”hända något” som ungdomar uttrycker det, det räcker så bra med att gå ut i naturen och ibland ses i en läsesalong.