Det är titeln på en akademisk artikel i Tidskrift för litteraturvetenskap 2011 av Elisabeth Tegelberg.
Hon menar inledningsvis att en översättning blir föråldrad medan originalet åldras. För oss som också har åldrats är väl behovet av nyöversättning för att locka till läsning inte så stort, men om man vill locka yngre läsare så är det uppenbart att man måste nyöversätta The catcher in the rye t.ex. Däremot kan en nyöversättning vara önskvärd för att mer noggrant följa texten, dvs respektera författaren. Ibland sker en nyöversättning därför att en viss översättare har särskilda förutsättningar att gör en översättning som blir klassisk, Gunnel Vallquist, Jan Stolpe nämns. Tegelberg skriver mest om svensk litteratur översatt till franska och det visar sig att när Strindberg, Lagerlöf, Söderberg osv översattes så hoppade man över delar av texten och ändrade lite som man ville, så där behövs nyöversättningar men det blir förstås inte av så ofta, det behövs väl i så fall eldsjälar med intresse för Sverige.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar