Det förvånar mig att inte denna succébok förlänats fler recensioner än vad jag lyckats hitta på nätet, men däremot har man snabbt gjort en mini TV-serie som visats under 2023 i åtta episoder, oklart av vilket bolag. Jag antar att Elizabeth Zott även där framstår som exceptionellt vacker, begåvad och orädd, precis som i romanen. Är detta feelgood, eller? Trots ett lyckligt slut där förlorade själar återfinner varandra, så tvekar jag, och är benägen att hålla med bloggaren Karenina.se, som skriver i sitt inlägg:
"Den här romanen är full av anakronismer och utger sig för att vara feministisk men gör misstaget att med hjälp av stereotyper höja upp en kvinna på bekostnad av andra. /.../ Jag kan visst tjusas av sagor och magi men premisserna för diegesen måste stämma med sitt eget regelverk, alternativt bryta mot det på ett underfundigt sätt".
Och:
"Lektioner i kemi innehåller sexuella övergrepp, självmord, orättvisor, övergivna barn och död men ändå går folk bara vidare och lyckas och lyckas och lyckas".
Osannolikt och mest ägnat åt att inge mindervärdeskomplex hos den läsare som dukat under för mindre motgångar än så, speciellt om hon tillhör den generation amerikanska kvinnor, som efter andra världskrigets slut tvingades in i den instängda hemmavärld, som blev studieobjekt i Betty Friedans bok "Den feminina mystiken" från 1963. Alla de unga kvinnor som idag strävar efter att bli perfekta "soft girls" borde läsa den innan de frivilligt vrider klockan tillbaka till 1950-talet.
Romanen har avsnitt och repliker som är humoristiska och träffande (Elizabeth Z har en vass och uppriktig tunga), men hennes och makens ideliga roddande är tröttsamt att läsa om, likaså alla kemiska beteckningar i matlagningen. Till och med makens gravsten förses med formler som ytterst få människor kan begripa, och där går gränsen till det makabra, anser jag.
Bästa behållningen är hunden Halv Sju och hans iakttagelser och tankar. Man accepterar faktiskt att han är mer än en vanlig hund, som kommenterar både människor och deras handlingar.
//Marie-Anne
Anm. Dieges = litteratur- och filmvetenskaplig term som betecknar det som berättas, i motsats till vad som visas, mimesis. Kommer från grekiskans diegeses, som betyder berättelse.