 |
| Första svenska upplaga från 1925 Finns det något nytt att säga eller skriva om F. Scott Fitzgeralds roman, som en del kritiker velat utnnämna till "den stora amerikanska romanen"? När höstens första bokval dök upp på bordet kände jag en lätt förtvivlan, trots att jag både läst och diskuterat boken under litteraturkursen i engelska på universitetet. Men vad handlade den egentligen om? Mer än en fruktlös kärlekshistoria och en snuskigt rik man med stora fester? Lite väl magert, tänkte jag. Men till min förvåning fann jag flera betydelsefulla lager som tydligen undgick mig för femtio år sedan. Det finns flera teman i romanen när man läser med eftertänksamhet, och för att nämna några (som nämnts i olika analyser): * Den amerikanska drömmen om att göra en rejäl klassresa, bli rik, respekterad och inflytelserik. "From rags to riches", vare sig detta sker med hederliga eller kriminella medel. Ecce Jay Gatbsy! * Girigheten och hänsynslösheten som följer med pengar. "De var vårdslösa människor, Tom och Daisy - de slog saker och människor sönder och samman och drog sig sedan tillbaka till sina pengar /---/ och lät andra städa upp efter dem". * De sociala kontrasterna mellan rikemansvillorna i West Egg och arbetarnas tillvaro i den ohälsosamma Askdalen. En plats som de superrika passerar utan reflektioner på väg in mot New Yorks nöjesliv. Människorna där ses enbart som medel för deras lustar och nycker. George och Myrtle Wilson. * Det förflutnas sugande bakåtriktade kraft som i Daisys gestalt blir både ändamål och medel för Jay Gatsbys liv. Det gröna ljuset i slutet av piren mittemot och längtan efter att ta tillbaka det som gått förlorat. Nick påpekar att "man kan inte återskapa det förflutna", varvid Gatsby övertygat svarar att "visst kan man det". Det blir hans olycka och död. Gatsby är till och med beredd att gå i fängelse för att rädda Daisy, som fegt flyr undan med sin bufflige make. Tre människor mister livet på grund av andras vårdslöshet och brist på vanlig moral. När hämnaren dyker upp vid Gatsbys swimmingpool hjälper inga pengar. Så Jay Gatbsy är egentligen en svag och patetisk figur, trots sina materiella framgångar, mer värd att ömka än beundra. Nog är romanen aktuell både i vår tid och i framtiden. //Marie-Anne  Den tredje filmatiseringen av Gatsby i regi av Batz Luhrman kom 2013 med Leonardo diCaprio i huvudrollen. |
